Saker man kan påverka och inte
I helgen är teamet på resande fot söderut. På programmet står Hahnes Endre och de överraskande nykomlingarna Täby. Det var alltså upplagt för min första ö-tripp till heaven of sheep även kallat Gotland och jag var uppspelt som få. Så blev icke fallet. Efter torsdagens träning vid 20-tiden, då väskorna stod packade och jag var på väg till jobbet för att arbeta in fredagmorgonens arbetstimmar, kom beskedet: " Tyvärr ingen resa för Sara Skrutt!"
Kom absolut inte som den största överraskningen i livet. Oddsen har inte riktigt talat för mig. Ändå kändes det grymt tråkigt att inte få vara med "där och då det händer". Självklart hoppades jag in i det sista. Jag tycker själv att jag lagt in en extra växel och det har inte varit någon "torr tröja spar tvätt" över nummer 83 i veckan. Det saknas helt enkelt en nivå, den som jag inte kan pressa mig till att lyftas till av bara egen vilja.
Har funderat mycket på det här med påverkan den sista tiden. Visst kan man försöka påverka andra människor, men det är dock så mycket svårare än att försöka påverka sig själv och hur man reagerar på saker och ting. Ett alternativ när man drabbas av motgångar är att sätta sig ned och fundera över hur orättvist livet är. Jag försökte mig på det under en match med RBK förra säsongen och lärde mig en läxa om livet. Jag skäms fortfarande som en hund över min reaktion...
När jag tänker tillbaka på sommaren och hösten är jag mest stolt över mitt mod att våga och mitt tålamod med det sociala och det idrottsliga. Inte mycket har gått min väg. Jag har väl alltid haft envishet och "jävlar anamma" på mitt visitkort. Är en sån där som aldrig riktigt fått något gratis. För att lyckas måste jag alltid ge 100%. Varje träning, varje match. Det finns gånger då jag enbart sett orättvisan i detta och irriterande blängt på alla "bananskals-glidare" där ute på planen. Så småningom har jag insett att det bara tar negativ energi från undertecknad. Livet är helt enkelt inte rättvist och det är på något vis en starkare upplevelse då man verkligen kämpat för det man slutligen och mot alla odds uppnår. Oj, det där var nog enbart självförsvar...
I vilket fall har jag bitit ihop och packat träningsväskan med omsorg varje matchdag de senaste två veckorna då de andra har förberett sig för match. Stegen mot löpbandet och skivstängerna har kanske inte varit de allra lättaste på vägen till Gammliahallens gym men det har de däremot varit därifrån!
Teamet tog en triumferande seger igår mot Endre. Jippie! Låg under med 7-4 och vände till en 7- 8 vinst. 3 viktiga poäng med den goda lagmoralen som ledord i fighten. Underbart!
Definitionen av ett bra lag är enligt mig just det där med att alla ska känna sig delaktiga oavsett roll i laget. Läktarmålisen, poängdrottningen, ledarna och avbytarna behöver alla veta om sin vikt för att allt ska fungera. Vi är inte riktigt där ännu i mitt nyformade lag, men vi har kommit en bra bit på väg. Fick ett sms av Carina i laget igår före sängdags om just detta. Det värmde och lät ungefär så här: "Hej! Jag förstår att du redan har koll på hur matchen gick. D var spännande. Hoppas att morgondagen ger ytterligare 3. Vet att det är svårt att känna sig delaktig när man inte är på plats. Men jag hoppas att du vet att du är det i allra största grad! Kram"
Helgen här hemma har varit bra. Vinst över Svuppe, om än på håret, i fredagens bowling. Tror ni han har fått höra det, eller? Stackarn....
Stadsvandring med Tess på lördagförmiddagen följt av ett övermäktigt gympass och två sjukt spännande innebandymatcher och filmkväll på Ersmarksvägen. Pixbos vändning från underläga 4-1 till 7-6 vinst var kanske inte den mest rättvisa jag sett. Ingen vidare skönspel. Dock var det kul att Kurts glasdockor inte klarade av att matcha rävarna i deras fysiska brötspel. En viss IKSUtränares utbrott och irritation på domarna (som han utlyst redan innan match) gjorde dock matchen till en riktig godbit!
Jag säger inget om herrarnas match (men det var mål!). Den känns bara som en tagg i hjärtat. Nu är det inte kul längre!
Snart väntar ytterligare träning, Umeå Citys match, livematch från Täby (snälla låt det inte bli lika spännande idag), kanske även lite IKSU- Engelholm och en promenad i det underbara vinterlandskapet!
Håller alla mina tummar!
By the way: Appropå Mirjas inlägg om hårfärgningen. Ta inte den stackars flickan på allvar. Allt det handlade om var lite nyskapande. Hon blev jättefin! Dessutom kan hon ju försöka. Jag lovar att alla dagar på året tar laget mitt parti i fråga om ordning och reda!
Kom absolut inte som den största överraskningen i livet. Oddsen har inte riktigt talat för mig. Ändå kändes det grymt tråkigt att inte få vara med "där och då det händer". Självklart hoppades jag in i det sista. Jag tycker själv att jag lagt in en extra växel och det har inte varit någon "torr tröja spar tvätt" över nummer 83 i veckan. Det saknas helt enkelt en nivå, den som jag inte kan pressa mig till att lyftas till av bara egen vilja.
Har funderat mycket på det här med påverkan den sista tiden. Visst kan man försöka påverka andra människor, men det är dock så mycket svårare än att försöka påverka sig själv och hur man reagerar på saker och ting. Ett alternativ när man drabbas av motgångar är att sätta sig ned och fundera över hur orättvist livet är. Jag försökte mig på det under en match med RBK förra säsongen och lärde mig en läxa om livet. Jag skäms fortfarande som en hund över min reaktion...
När jag tänker tillbaka på sommaren och hösten är jag mest stolt över mitt mod att våga och mitt tålamod med det sociala och det idrottsliga. Inte mycket har gått min väg. Jag har väl alltid haft envishet och "jävlar anamma" på mitt visitkort. Är en sån där som aldrig riktigt fått något gratis. För att lyckas måste jag alltid ge 100%. Varje träning, varje match. Det finns gånger då jag enbart sett orättvisan i detta och irriterande blängt på alla "bananskals-glidare" där ute på planen. Så småningom har jag insett att det bara tar negativ energi från undertecknad. Livet är helt enkelt inte rättvist och det är på något vis en starkare upplevelse då man verkligen kämpat för det man slutligen och mot alla odds uppnår. Oj, det där var nog enbart självförsvar...
I vilket fall har jag bitit ihop och packat träningsväskan med omsorg varje matchdag de senaste två veckorna då de andra har förberett sig för match. Stegen mot löpbandet och skivstängerna har kanske inte varit de allra lättaste på vägen till Gammliahallens gym men det har de däremot varit därifrån!
Teamet tog en triumferande seger igår mot Endre. Jippie! Låg under med 7-4 och vände till en 7- 8 vinst. 3 viktiga poäng med den goda lagmoralen som ledord i fighten. Underbart!
Definitionen av ett bra lag är enligt mig just det där med att alla ska känna sig delaktiga oavsett roll i laget. Läktarmålisen, poängdrottningen, ledarna och avbytarna behöver alla veta om sin vikt för att allt ska fungera. Vi är inte riktigt där ännu i mitt nyformade lag, men vi har kommit en bra bit på väg. Fick ett sms av Carina i laget igår före sängdags om just detta. Det värmde och lät ungefär så här: "Hej! Jag förstår att du redan har koll på hur matchen gick. D var spännande. Hoppas att morgondagen ger ytterligare 3. Vet att det är svårt att känna sig delaktig när man inte är på plats. Men jag hoppas att du vet att du är det i allra största grad! Kram"
Helgen här hemma har varit bra. Vinst över Svuppe, om än på håret, i fredagens bowling. Tror ni han har fått höra det, eller? Stackarn....
Stadsvandring med Tess på lördagförmiddagen följt av ett övermäktigt gympass och två sjukt spännande innebandymatcher och filmkväll på Ersmarksvägen. Pixbos vändning från underläga 4-1 till 7-6 vinst var kanske inte den mest rättvisa jag sett. Ingen vidare skönspel. Dock var det kul att Kurts glasdockor inte klarade av att matcha rävarna i deras fysiska brötspel. En viss IKSUtränares utbrott och irritation på domarna (som han utlyst redan innan match) gjorde dock matchen till en riktig godbit!
Jag säger inget om herrarnas match (men det var mål!). Den känns bara som en tagg i hjärtat. Nu är det inte kul längre!
Snart väntar ytterligare träning, Umeå Citys match, livematch från Täby (snälla låt det inte bli lika spännande idag), kanske även lite IKSU- Engelholm och en promenad i det underbara vinterlandskapet!
Håller alla mina tummar!
By the way: Appropå Mirjas inlägg om hårfärgningen. Ta inte den stackars flickan på allvar. Allt det handlade om var lite nyskapande. Hon blev jättefin! Dessutom kan hon ju försöka. Jag lovar att alla dagar på året tar laget mitt parti i fråga om ordning och reda!
Kommentarer
Trackback