saraskruttan

Åter dans på schemat. Jag var något nervös för vad som komma skulle med tanke på tidigare lektioners totalfloppar och flertalet av klasskamraternas ”tycker-synd-om-dig-skratt”. Efter några djupa andetag fattade jag dock mod till mig och stegade in i manegen på pedagogen i Mölndal.

Chockartat möts jag av en första motgång då jag insåg att även Sofia hade ersatt shortsen med svarta tighta jazzbyxor. Kände mig något sviken. Bara jag kvar nu. Men några pikar mot henne senare kände jag dock självkänslan komma tillbaka- mina slitna RBKshorts skulle inte få sätta stopp för mig!

Dagens första utmaning bestod av en klassisk schottis. Något knivigt att få till speciellt när snurren tillkom. Tyckte dock att jag trotsade mina egna barriärer bra och totalintrycket av min insats här var klart godkänt. Möjligtvis är jag inte lika svag i pardans som jag är i grupp- och ringdans. Kanske har det att göra med att jag lugnar ned mig när jag får känna på lite fina muskulösa pojkar?!?

Allting blev verkligen till en stor ”sås” för mig när vi skulle dansa Salsa. Namnet på dansen kommer, tro det eller ej, från att dansen och musiken är en blandning av flertalet andra olika danser. Alldeles för högt tempo och svår koordination för en ovan dansare som mig. Många tår kom i kläm. Det var i princip omöjligt att få in rätt känsla för någon som rör sig som ett kylskåp!

Så var det då dags för Foxtrot och bugg. Det visade sig att man har lärt sig något från fotbollens årsfester i ungdomsåren förutom att titta djupt i flaskan. Man får ju i och för ha det där i åtanke på dagens lektion som Magnus Uggla sjunger om i ”jag dansar aldrig nykter”…