saraskruttan

Ni anar inte i vilken grad min livskvalité höjs nu när mitt efterlängtade modem från comhem är på plats. Istallationen var en baggis, men jag är ändå föga stolt över att jag lyckades koppla in det alldeles allena. Egentligen är jag nog inte så tappad bakom flötet vad gäller tekniska prylar, inte heller har jag tummen mitt i hand. Snarare är det nog så att jag inte behövt använda mig av dessa kunskaper då någon i omgivningen allt som oftast.sagt "jag fixar det där åt dig". Nu utsätts jag i vilket fall för prövning efter prövning och jag måste säga att jag är en j-kel på att fixa och dona, snickra, borra, installera och skruva ihop saker!

Jag och min nyinköpta 100-delars-plocke-pinn- byrå var lite oense några timmar i söndags. Men efter några ordentliga tillsägelser från min sida så lugnade Herr byrå ned sig något och lovade villigt att samarbeta. Nu är den på plats i hallen fylld med alla saker som inte gick att trycka in i mina tiny garderober. Mycket bra!
Överlag så börjar min lägenhet likna ett hem och är nu klart beboelig. Kommer bli kanoners!

Redan på torsdag inväntas mina första nattgäster. Min far och lillebror kommer överraskande nog hit för att utforska närområdet och lappträsk med mig över midsommar. de stannar i en vecka. Så nu ska det turistas och den kulturella tarmen skall få sitt. HAHA!

Skönt med lite sällskap och lite att stå i dessutom. Allt är way over förväntan och jag har inte känt mig särskilt ensam eller långt borta ännu. Det är ju och för sig träning varje dag så det underlättar ;)
Det har dock varit lite drygt att slå ihjäl tiden de sista dagarna eftersom jag inte börjat jobba ännu och de flesta andra (som normalt) gör det. Kanske är det även så att det kan vara nyttigt för Samurajen att lära sig att leva utan 758932 saker inplanerade varje timme?!?

Vad övrigt har hänt?

Umeås nattliv invigdes i lördags. Det vart ett jäklans hallaballo med grillning, kubb, boccia och lite lekar efterföljt av rumpskakande på O´learys (sveriges största, måste tilläggas).
En kille på uteserveringen kom fram till mig:
Kille : Hur gammal är du?
Jag: 24
Killen: Visst, nej det är du inte. Ärligt hur gammal är du?
Jag: jo, men det är sant jag är 24.
kille : Nej, du är max 22. Du ser alldeles för bra ut för att vara 24!
Vad skall man dra för slutsats av det där?
Antingen så är man klassad som lastgammal och Off the Record vid 24, alternativt ser jag ut som en barnrumpa. Å andra sidna gillar jag mer slutsastsen att herrn i fråga helt enkelt var ett päron som gillade lammkött!
***
Dalen har gjort klart med tränare inför säsongen!!! Inte vilken tränare som helst- utan herr guldtränare Örjan Lindberg. Respekt! Kommer bli så j-klans kanon tippar jag! Å det Kommer bli fler än jag som får anstränga sig för att förstå dialekter :) För nu snackar vi slang!
Det första orden Herr LIndberg sa med sin grova Stockholms slang var att det troligtvis inte fanns någon som var lika nervös som han inför träningen. Då visste han föga att jag satt och skakade som ett asplöv! Det var ju min första riktiga träning med teamet också. Änligen, äntligen innebandy! Var tokigt kul! På något vis känns resterande passen i veckan så mycket mer inspirerande när man känner på allvar varför man kör dem och kör dem parallellt med innebandyn!
***
 Det plöjs böcker i en takt som aldrig förr hemma hos mig. Är inne i läsperioden allan och njuter till fullo av att ha tiden att läsa det jag vill som komplement till dryga skolböcker. Har lite svårt att somna för lampan (läs solen) släcks ju aldrig här för tillfället. Sol dygnet runt och inga persienner så det blir sena timmar med boken i högsta hugg. Skönt, men alla är snabba med att påpeka att det jämnar ut sig när mörkerhelvetet infinner sig så sakteliga. Nu ska jag jobba lite på telefonräkningen och inviga hemtelefonin. Sen väntar fortsättningen på Lisbeth Salander och Michael Blomkvists öden och äventyr i Stieg Larsson "Flickan som lekte med elden".
***
Dåligt med bilder det sista. Kameran är på villovägar. Men det kommer inom kort!