Tur eller otur drabbar vanligen den som har mera av det ena...
Jag tror att jag var ganska ensam ibland de 1337 åskådarna på VM- Finalen i Fredrikshamn om att inte ha en endaste tusendels promille alkohol i blodet. Gick och lade mig med ett leende på läpparna igår vid 00.30. Tanken på en mycket trevlig och lyckosam dag tillbringad i gott sällskap och känslan att veta hur mycket bättre än alla andra jag skulle må när jag vaknade dagen efter var ovärderlig. Söndagen skulle ägnas åt träning, flyttpackning och pluggande.
Så blev inte fallet. Somliga verkar gud straffa med det samma. Istället vaknade jag med en sprängande huvudvärk och en obeskrivlig trötthet. Försökte övervinna detta genom att somna om en stund till och sedan försöka piggna till med några koppar kaffe. Koffein brukar kunna göra underverk med min kropp i alla lägen (dricker till och med kaffe i varje periodpaus). Men så var inte fallet denna dag. Trotsade dock illamåendet som började komma krypandes och börja packa några lådor. Inget tendenser på förbättring.
Fick den briljanta idén att det kanske skulle gå över efter jag tränat, så jag svidar om till träningskläder, knyter skorna och beger mig halvvägs ut i trapphuset. Då inser jag att det är kört och får lov att rusa in och be till toaguden. Så var den "få-tusen-saker-gjort-söndagen" omvandlad till en dag i sängen med magsjuka. Fuck!
Finns det någon gång som man känner sig så liten och hjälplös?
Det ironiska är att jag fick be Tess om hjälp att komma hit med nödvändig proviant i form av huvudvärkstabletter och Cola. Skulle man inte gissat på när man såg i vilka skilda tillstånd hon och jag var i igår... Oddsen för motsatsen var något lägre!
Det där är väldigt typiskt dig, Sara. Jag trodde att det skulle vara du som fick släpa Tess fram och tillbaka mellan sängen och badrummet hela söndagen. Men där ser man...
Ja det var riktigt kul i Danmark. Synd att du blev så bakfull dagen efter bara..;-) O ja du skulle egentligen ta betalt för den bilden, men du kan få provision om det e några tjejer som nappar..:-) Jag försöker lägga uppmina bilder nu, men det går la sådär. Kram
Åsa: Tyvärr så har du så rätt. Inget blir någonsin som jag planerar. I coh för sig blir det oftast mer händelserikt än jag tänkt mig och det är roligare det. Tänk om alla dagar bara vore som en grå massa... Som sagt i helgen: Heaven or hell- thats me!
Dennis: Ditt projekt lägga upp bilder verkar gå i ungefär samma takt som ditt producerande av inlägg på bloggen. Hörde att du skulle sova i "min" säng en vecka under ombyggnaden, mohahaha!
En vecka...!!! Om det ändå vore så kort tid. En månad håller renoveringen på. Får se hur länge jag håller ut..:-)