saraskruttan

Igår var innebandyträningen ersatt med löpning på grund av att herrarna spelade DM-final mot City på våran träningstid. Följande lopp avgjordes i full fart på löparbanorna utanför Gammlia: 200m, 400m, 600m, 800m, 800m, 600m, 400m, 200m och 10 ggr 100m.

En märkbar skillnad i löpsteget hos mig sedan vi dragit ned på löpträningen och tränat mer i hall. Det känns som brukligt lite tungt psykiskt så här års när det bär av utför istället för framåt med löpningen för mig som målis. För det är i princip omöjligt att hålla uppe mitt sommarlöpsteg säsongen igenom hur mycket jag än vill. Visst kan man ge sig ut och springa extra - men tränar man 4 dagar i veckan ståendes på knä till skillnad från övriga- så får man inte snabbare ben eller snyggare löpsteg. Inte har man tid att träna extra hur mycket som helst heller- då är det svårt att prestera. Sån tur är så brukar jag se till att ha lite extra spring i benen att ta av så att jag ändå kan hålla mig i täten (ialla fall på längre löpningar)- allt för att inte rucka på självförtroendet!

Löpning sitter mestadels i huvudet, man kan helt enkelt ofta därför att man tror att man kan. Jag har ett bra huvud för att pressa mig att ta ut mig när jag springer. Det var jag tacksam för igår. Idag har dock min kropp gått ut i full strejk och mina baksidor är inte fullt lika tacksamma för gårdagens starter...
100- metersloppen tog. Det gör ont! Konstaterande: Explosivitet och snabba starter är inte min starka sida. Jag fick fart på "buggarna" lagom till målgång på 100-meters löpningarna...

Carina flög fram som en gesäll på de längre distanserna- grymt imponerande- vi andra är ljusår bakom!
Mest imponerad blev jag dock av "Krasses" korta löpningar. Shit, hon accelererade helt sjukt bra!

Anmärkningsvärt var att då vi skulle gå ut och träna var det endast två personer som var iklädda kortbyxor och fick höra diverse gliringar och uppmananden från övriga som ansåg att vi inte var kloka. Dessa enda spelare var hör och häpna jag och Renström som båda kommer från sydliga breddgrader. Kanske är det så att vi är vana vid växlande väder och känner efter och klär oss efter behov. Man kan ju inte bestämma att man skall ha på sig underställ, extra tröjor, träninsoveraller, mössa och vantar bara för att man är i Norrland och det är September. Ärligt talat brudar- det var 15 grader, vindstilla och strålande solsken! Vad f-n skall ni ta på er när det verkligen blir vinter- dubbla overaller? Det slutatade i vilket fall med att de allra flesta svettades som grisar och tog av sig plagg efter plagg redan efter uppvärmningen...
***
Herrarnas DM-final var spännande i 5 minuter- eftter det hade "lillebror" City inte särskilt mycket att sätta emot. Deras taktik inför matchen verkade vara att tjata till sig onödiga utvisningar och sedan träna boxplay. Detta tyckte jag att det lyckades med mycket bra!
Matchens stora händelse var att sista två av andra perioden spelade klart efter pausvilan inför tredje. Detta för att det skulle genomföras ett målvaktsbyte i City (p.g.a skada) och att denne skulle få chansen att värma upp!?!  Sen när börjades det dalta med ouppvärmda målvakter? Är det inte upp till spelaren själv att hålla sig varm?
***
Tydligen är jag med på innebandymagazinets top10-blogglista. Jag vet inte om jag skall skratta eller gråta. När jag hörde det ryktas via av en lagkamrat då vi var i Västerås - var min spontana reaktion att jag måste vara med på någon "inte-ens-nära-lista" där bloggare måhända hånas till vänster och höger. Så var inte fallet . En femte plats med följande beskrivning: "Flyttat från Götet till Umeå. läckra jämförelser mellan språket i norr och i söder (heter det jämte eller bredvid) och om levnadssätten. Du märker fort hur bortkommen hon är! "
Även om jag har svårt att förstå att det är någon förutom mina närmaste som har behållning av att läsa om mitt liv, klantigheter och strapatser får jag väl på något vis ändå försöka välja att se det som hedersamt. Eller kanske jag borde dra slutsatsen att någon på redaktionen var ordentligt på lurven när man komponerade listan. Själv tycker jag att listans tvåa Gratjova borde vara en självklar etta. Måhända att forna Partillespelare av tradition aldrig stått högt upp på min lista (speciellt inte om dessa hånar blåbär) men den tjejen kan verkligen skriva!
***
I veckan har jag börjat läsa en kurs i AKK (alternativ kompleterande kommunikation) som till stor del är upplagd som distanskurs och det mesta arbetet görs således över internet. I måndags eftermiddag skulle vi få kunskaper om hur det går till att använda sig av dataprogrammet där undervisningen sker. Datakunskaperna hos flera var oroväckande låga varpå läraren fick hålla en mycket låg nivå. Det första han säger är: -Om ni rör på musen så flyttar sig pilen på skärmen! Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta! Känns som om man borde ha lite bättre koll än så om man anmäler sig till en nät-kurs på Universitet...
***
Ibland tror jag att det står skrivet ideel arbetskraft i pannan på mig. För efter matchen igår var jag och A bland de få som stannade kvar tills prisutdelningen helt var över. Tacken för det var att jag helt plötsligt stod med en sopkvast i händerna med order om att städa läktaren. Fattar inte hur det alltid slutar så. Sådan tur att jag råkar gilla att känna mig behövd!

På tal om det så måste norrlandspubliken ta och tagga till sig. Så mycket folk match efter match som gör så lite väsen av sig!  Knappt att en ordentlig applåd hörs under match- om inte det blir lite bråk eller uppståndelse på plan då kan det hända att man anar lite liv i luckan och en gnutta engagemang. Skärpning!