En lärare påverkar evigheten; han vet aldrig var hans inflytande tar slut (Henry Adams)

Under dötiden på jobbet i helgen har utnyttjat tiden till att läsa boken Tisdagarna med Morrie. En sann berättelse om författaren och sportjournalisten Mitch Alboms sista möten med hans mentor och vän Morrie Schwartz som dör i den grymma nervsjukdomen ALS. En gripande skildring av en mycket modig och vis människa.

 

Den försöker inte som så många andra verklighetsbaserade böcker av detta slag berätta en hemsk historia om en tragisk händelse. Istället är den mer som en filosofisk saga om kärlek, känslor, förlåtelse, saknad, uppskattning och om meningen med livet.

 

Skrattade och grät om vartannat och fick mig både en och två tankeställare. Rent språkligt har boken inte så mycket att komma med. sagokänslan och det viktiga och ack så aktuella budskapet är desto starkare. Ett litet utdrag:


Nyåret kom och gick. Fast Morrie aldrig sa det till någon , visste han att det var det sista året i hans liv. Nu satt han i en rullstol och kämpade mot klockan för att säga allt han ville säga till de människor som han höll av. När en kollega på Brandeis plötsligt dog i en hjärtattack gick Morrie på begravningen. Han var ledsen när han kom hem.
"Vilket slöseri av tid", sa han. " Alla dessa människor som sa  alla dessa underbara saker, och Irv som aldrig fick höra det".
Morrie hade en bättre idé. Han ringde några telefonsamtal. Han bestämde ett datum. Och en kylig söndagseftermiddag hade han en liten grupp vänner och släktingar hemma hos sig på en "levande begravning". Alla höll tal och prisade min gamla lärare. Några grät. Andra skrattade. En kvinna läste en dikt.
Morrie grät och skrattade med dem. Och alla de innerliga ord vi aldrig kommer ossför med att säga till dem vi älskar, dem sa han den dagen. Hans "levande begravning" blev en dundrande succé.
Men Morrie var inte död än.
Den märkligaste delen av hans liv hade just börjat.


Kommentarer
Postat av: Sis

Boken låter läsvärd. Tar du med den hem, så jag får låna den?

2007-08-15 @ 12:06:59
Postat av: Anonym

Ska fråga bokens rätte ägare. Men han kommer ju med- så det går säkert bra. Nu är det bara 3 veckor kvar!

2007-08-15 @ 20:42:34

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback