saraskruttan

Syrran och jag har varit ute och kört motorcykel i flera timmar idag. Tog en tur till mormor i Älvsered och sen massa roliga kringelikrokavägar på landsbygden. Underbart skönt en sommardag som denna och det kittlade gott i magen när man gasade på i svängarna!

Hade bestämt mig för att klämma in lite träning nu framåt kvällen. Så ringde farsgubben min och frågade om jag inte kunde komma ut och hälsa på. Då vaknar den brillianta idén att jag kan slå två flugor i en smäll och springa till honom. Så jag berättar för honom att jag kommer och att jag skall springa dit. Pappa tyckte inte idén var fullt lika lysande:
-Nej Sara, gör inte det! Det är ingen bra idé att springa så långt i denna värmen utan att ha förberett sig med att dricka ordentlig under dagent! Det är över 25 grader varmt. Nej strunta nu i det!

Vad tror ni att jag gjorde?!?

Jag antar att jag aldrig kommit ur "trotsåldern". För när någon säger att min idé är en dålig idé så gillar jag att bevisa motsatsen. Om man vill få mig att göra något så är ett tips att använda sig av omvänd pedagogik. I vilket fall är det fortfarande lika kul att göra tväremot vad päronen säger!

Så envisa (läs idiotiska)  jag stod fast vid mitt infall och gav mig iväg på vad som bör vara mitt livs allra längsta "bara-gå-ut-och-springa-en-sväng-runda". Två mil är det. Om man kör bil alltså...
Jag ville inte springa på "storavägen" utan tog en del avstickare så jag gissar att jag iallafall kom upp i en halvmara (!) på asfaltsvägar.

Det var allt lite varmt och klibbigt. Inte gick det särskilt fort heller. Men det var en härlig springtur och jag är nöjd över mitt impulsiva beslut att ge mig ut och trotsa värmen!